Klinisk bakgrund
à terinlÀggningar inom 30 dagar Àr vanliga, kostsamma och delvis förebyggbara. Bland medicinska inneliggande patienter i USA ÄterinlÀggs ungefÀr var femte patient inom en mÄnad efter utskrivning [2]. Effektiva ÄtgÀrder för att minska ÄterinlÀggningar, sÄsom strukturerade vÄrdövergÄngsprogram, lÀkemedelsavstÀmning och tÀt poliklinisk uppföljning, Àr resurskrÀvande och kan inte erbjudas alla patienter. HOSPITAL-poÀngen togs fram för att identifiera de patienter som har störst risk för en potentiellt undvikbar ÄterinlÀggning och dÀrmed störst nytta av sÄdana insatser.
PoÀngen skiljer sig frÄn andra ÄterinlÀggningsriskmodeller genom att den explicit siktar pÄ potentiellt undvikbara ÄterinlÀggningar, inte alla ÄterinlÀggningar. Detta görs via SQLape-algoritmen, som klassificerar ÄterinlÀggningar som undvikbara eller oundvikliga utifrÄn administrativa data och diagnoskoder [2].
BerÀkning av HOSPITAL
PoÀngen bygger pÄ sju variabler som Àr tillgÀngliga vid utskrivningstillfÀllet och kan samlas in ur journal eller laboratoriesvar utan ytterligare patientkontakt:
dÀr:
- : Hemoglobin <12 g/dL vid utskrivning (1 poÀng)
- : Utskrivning frÄn onkologisk vÄrdenhet (2 poÀng)
- : Natrium <135 mmol/L vid utskrivning (1 poÀng)
- : NÄgot ingrepp under vÄrdtiden (1 poÀng)
- : Icke-elektiv (akut) indexinlÀggning (1 poÀng)
- : SjukhusinlĂ€ggningar de senaste 12 mĂ„naderna (0 poĂ€ng för 0â1, 2 poĂ€ng för 2â5, 5 poĂ€ng för >5)
- : VĂ„rdtid â„5 dagar (2 poĂ€ng)
Maximal poÀng Àr 13. Variablerna valdes ut genom multivariabel logistisk regression i hÀrledningskohorten.
HÀrledningsstudien genomfördes vid Brigham and Women's Hospital i Boston, en akademisk sjukvÄrdsinstitution [1]. Kohorten omfattade 10 731 utskrivningar frÄn medicinska vÄrdenheter mellan juli 2009 och juni 2010. Av dessa följdes 22,3 % av en 30-dagarsÄterinlÀggning, varav 8,5 % klassificerades som potentiellt undvikbara. TvÄ tredjedelar av materialet anvÀndes för hÀrledning och en tredjedel för intern validering. I valideringssetet klassificerades 26,7 % som högriskpatienter, med en uppskattad risk för potentiellt undvikbar ÄterinlÀggning pÄ 18,0 % (observerad 18,2 %) [1].
Tolkning i praktiken
PoÀngen indelas i tre riskband, och varje band översÀtts till en konkret handlingsnivÄ för vÄrdövergÄngen:
| Riskband | PoÀng | Observerad risk för potentiellt undvikbar ÄterinlÀggning | Rekommenderad ÄtgÀrd |
|---|---|---|---|
| LĂ„g | 0â4 | ca 5â6 % | Standardutskrivning. Ingen utökad vĂ„rdövergĂ„ngsinsats krĂ€vs. |
| IntermediĂ€r | 5â6 | ca 12 % | ĂvervĂ€g förstĂ€rkt utskrivningsplan: lĂ€kemedelsavstĂ€mning, patientutbildning, sĂ€kerstĂ€lld poliklinisk uppföljning. |
| Hög | â„7 | ca 20â23 % | Strukturerad vĂ„rdövergĂ„ngsinsats indicerad: tĂ€t uppföljning inom 7 dagar, koordinerad vĂ„rdplan, socialmedicinsk bedömning vid behov. |
Siffrorna för observerad risk hÀrrör frÄn den internationella multicenterstudien, dÀr lÄgriskgruppen utgjorde 62 % av patienterna, intermediÀrgruppen 24 % och högriskgruppen 14 % [2]. I hÀrledningskohorten var den observerade risken i högriskgruppen 18,2 % [1], vilket Àr nÄgot lÀgre men i samma storleksordning.
Den kliniska nyttan ligger frÀmst i att urskilja högriskpatienterna frÄn övriga. PoÀngen Àr inte avsedd att avgöra om en patient ska skrivas ut eller inte, utan att rikta begrÀnsade resurser för vÄrdövergÄngar dit de gör mest nytta.
Validering och prestanda
Internationell multicenterstudie. Den största externa valideringen genomfördes vid nio sjukhus i fyra lĂ€nder (USA, Kanada, Israel och Schweiz) med 117 065 medicinska utskrivningar under 2011 [2]. Andelen potentiellt undvikbara Ă„terinlĂ€ggningar var 9,7 %. C-statistiken var 0,72 (95 % KI 0,72â0.72) i det sammanslagna materialet, med variation mellan lĂ€nder: USA 0,72, Kanada 0,78, Israel 0,68 och Schweiz 0,68. Kalibreringen var utmĂ€rkt (Pearson goodness-of-fit P = 0,89), med observerade risker som matchade de förvĂ€ntade i alla tre riskband [2].
Europeisk validering. En dansk multicenterstudie med 19 277 medicinska patienter fann lÀgre diskrimination, C-statistik 0,661, och dessutom dÄlig kalibrering [3]. Diskriminationen avtog med stigande Älder. Studien omfattade tvÄ sjukhus i SydvÀstjylland och Odense och speglar ett nordeuropeiskt sjukvÄrdssystem med annan struktur Àn det amerikanska.
JÀmförelse med LACE-indexet. I en stor amerikansk studie med 291 886 vÄrdtillfÀllen vid tvÄ akademiska sjukhus (Houston Methodist och MD Anderson Cancer Center) presterade LACE nÄgot bÀttre Àn HOSPITAL i hela populationen (AUC 0,73 mot 0,69, P †0,001) [4]. För specifika CMS-diagnoser (hjÀrtinfarkt, hjÀrtsvikt, KOL, pneumoni) var prestationen likvÀrdig (AUC 0,69 för bÄda). HOSPITAL övertrÀffade LACE i nÀstan alla diagnosspecifika subgrupper, inklusive lungcancer och stroke [4]. En taiwanesisk studie med 55 688 hospitaliseringar fann en C-statistik pÄ 0,70 för HOSPITAL jÀmfört med 0,72 för LACE [5].
Sammanfattningsvis hÄller HOSPITAL-poÀngen en C-statistik runt 0,70 i de flesta populationer, vilket motsvarar mÄttlig diskrimination. Den presterar bÀst i nordamerikanska akademiska sjukhusmiljöer och sÀmre i europeiska primÀrvÄrdsnÀra sammanhang.
BegrÀnsningar
PoÀngen gÀller endast medicinska inneliggande patienter. Den Àr inte validerad för kirurgiska, obstetriska eller psykiatriska patienter. Patienter som överförts till annan akutvÄrdsinrÀttning vid utskrivning exkluderades i bÄde hÀrledning och validering [1, 2].
Modellen fÄngar inte sociala determinanter, sÄsom boendesituation, socialt stöd, hÀlsolitteracitet eller ekonomisk trygghet, vilka i flera studier visat sig starkt kopplade till ÄterinlÀggningsrisk. En patient med lÄg poÀng men uttalad social problematik kan ha en reell risk som poÀngen missar.
PoÀngen bygger pÄ SQLape-algoritmen för att klassificera ÄterinlÀggningar som potentiellt undvikbara. Denna algoritm, ursprungligen utvecklad i Schweiz, bygger pÄ administrativa data och diagnoskoder och kan klassificera olika i andra sjukvÄrdssystem [2]. Detta förklarar delvis den sÀmre kalibreringen i den danska kohorten [3].
Den danska valideringen visade att diskriminationen avtar med stigande Älder [3], vilket Àr relevant eftersom Àldre patienter utgör en stor andel av medicinska inneliggare. PoÀngen bör tolkas med sÀrskild försiktighet hos mycket gamla patienter med multipel samsjuklighet.
Variablerna Àr definierade vid utskrivningstillfÀllet. Om laboratorievÀrden saknas vid utskrivning kan poÀngen inte berÀknas fullstÀndigt. I den internationella valideringen saknades hemoglobinvÀrde hos 5,9 % och natriumvÀrde hos 3,4 %, och dessa imputerades som normala, vilket kan leda till underskattning av risken [2].
KĂ€llor
- DonzĂ© J, Aujesky D, Williams D, Schnipper JL. Potentially avoidable 30-day hospital readmissions in medical patients: derivation and validation of a prediction model. JAMA Intern Med 2013;173(8):632â8. PMID: 23529115
- DonzĂ© JD, Williams MV, Robinson EJ m.fl. International validity of the HOSPITAL score to predict 30-day potentially avoidable hospital readmissions. JAMA Intern Med 2016;176(4):496â502. PMID: 26954698
- Cooksley T, Nanayakkara PW, Nickel CH m.fl. Readmissions of medical patients: an external validation of two existing prediction scores. QJM 2016;109(4):245â8. PMID: 26163662
- Jones SL, Cheon O, Manzano JM m.fl. Comparison of LACE and HOSPITAL readmission risk scores for CMS target and nontarget conditions. Am J Med Qual 2022;37(4):299â306. PMID: 34935684
- Lin C, Hsu S, Lu HF m.fl. Comparison of back-propagation neural network, LACE index and HOSPITAL score in predicting all-cause risk of 30-day readmission. Risk Manag Healthc Policy 2021;14:3853â3864. PMID: 34548831