Varför poÀngen finns
CHAâDSâ-VASc togs fram för att komma Ă„t en svaghet i föregĂ„ngaren CHADSâ: alltför mĂ„nga patienter hamnade i en mellankategori dĂ€r beslutet om antikoagulation blev en gissning. Genom att lĂ€gga till kĂ€rlsjukdom, kvinnligt kön och en finare Ă„ldersindelning flyttar CHAâDSâ-VASc merparten av dessa patienter till en tydligt lĂ„g eller tydligt förhöjd risk.
PoĂ€ngen Ă€r dĂ€rför inte i första hand ett verktyg för att hitta högriskpatienter â den Ă€r ett verktyg för att med sĂ€kerhet identifiera dem som har sĂ„ lĂ„g risk att antikoagulation inte Ă€r motiverad.
Tolkning i klinisk vardag
Tröskeln skiljer sig mellan könen eftersom kvinnligt kön i sig ger en poÀng utan att ensamt innebÀra förhöjd risk. En kvinna med enbart könspoÀngen har samma risk som en man med noll poÀng.
- Man 0 poĂ€ng · kvinna 1 poĂ€ng â antikoagulation kan avstĂ„s.
- Man 1 poĂ€ng â övervĂ€g efter gemensamt beslut.
- Man â„ 2 · kvinna â„ 3 â oral antikoagulation rekommenderas.
NOAK föredras framför warfarin om inte mekanisk klaffprotes eller mÄttlig till uttalad mitralisstenos föreligger.
Fallgropar
PoĂ€ngen gĂ€ller icke-valvulĂ€rt förmaksflimmer. Vid mekanisk klaffprotes eller signifikant mitralisstenos Ă€r antikoagulation indicerad oavsett poĂ€ng, och CHAâDSâ-VASc ska inte anvĂ€ndas för att motivera att avstĂ„.
Risken Àr inte statisk. En patient som i dag ligger pÄ noll poÀng passerar tröskeln enbart genom att fylla Är, och bör dÀrför omvÀrderas Ärligen.
Blödningsrisken vĂ€gs separat â HAS-BLED Ă€r avsett att identifiera Ă„tgĂ€rdbara riskfaktorer, inte att avgöra om antikoagulation ska ges.